Absurditeter

Dysterkvist, brukade hans mor säga. När de hade gått där på stigen utmed berget, Euridice och han, hade han gått först, och hon hade följt efter. Så brukade det inte vara. När hon var ute och gjorde julklappsinköp, var han alltid med - han var tvångskommenderad. Då följde han alltid efter, lommade efter, bärande på påsar och paket. Ibland fick han hjälpa henne även med vanliga inköp, males regelrätta promenader hade det aldrig varit tal om. Inte sedan den gången de gått ut och flanerat, och hon hade överfallit honom med kyssar och sedan insisterat på att han hade lovat henne gifte. Och så blev hon ju gravid också, och så var det med det. Det blev bröllop, han förde sin brud vid armen, hon liknade en snöboll i sina vita kläder, där hon rullade fram. Och lilla Diane växte upp och blev även hon en kvinna, med samma former som sin mor och samma fåniga framtänder. Och allt detta för en promenad, som han inte ens ville gå med på! Dottern växte som tur var upp ganska citadel, och nu var hon sällan hemma. Skönt var det! solid riddance! Den här gången var Euridice verkligen förtjust och följde halvspringande bakom honom på den smala stigen, andfått pratande. Han hade inte tänkt vända sig om, förrän de kommit upp på krönet, där guy hade milsvid utsikt. Så stod det i reklambroschyrerna. En hissnande utsikt var det också, långt där nere såg guy hur vågorna bröt och hur vitt skum sprutade upp som vispgrädde ut en bathtub. males until eventually slut hade han blivit så trött på hennes pladder att han ändå hade vänt sig om, och för första gången i sitt liv hade han höjt rösten åt henne. ”Håll din trut, din idiotiska kvinna! Jag önskar att du var död! ” och då ryckte hon until eventually av chocken och tappade fotfästet i de där dumma pumpsen som hon alltid gick med, och hon började falla bakåt med ett oerhört fånigt uttryck i ansiktet. Nästa ögonblick hade hon skrikit, males då var hon redan ute ur synhåll. Han hade inte ens behövt gå upp until eventually platån, males det gjorde han i alla fall. För att beundra utsikten, och för att långt, långt nere se en liten skär prick som var vad som fanns kvar av hans hustru. Inte exakt enligt planerna, males egentligen mycket bättre. Ingen kunde förebrå honom någonting, och alla hade insett och förstått, att detta rörde sig om en hemsk och fasansfull olyckshändelse. Nu satt han där med telefonluren i handen. Nu hade han i alla fall fått napp. Han tyckte om att tänka på det med simply de orden. Napp. Som en dum fisk som gapar över hans fiskespö. Och så hade det också blivit. Först hade han varit mycket upphetsad, kunde aldrig få nog av att föreställa sig den njutning han skulle uppleva i den nya kvinnans armar. Han kammade sitt hår från sida until sida, innan han bestämde sig för vilket som var mest distingerat. Han köpte rakvatten med mysk. Han köpte med sig en ros på lång stängel. När han så äntligen såg henne stå där i dörren, såg han att hon hade antydan until eventually samma kroppsformer som smooth. När hon kom närmare såg han att håret var risigt och alltför blont. Hon pladdrade på. Hon var inte ens söt. Han blev genast avkyld, tänkte, detta får stökas över.